måste skriva av mig ..
jag är så sjukt trött på att vara jag. En del kan tro att mitt liv är lätt att leva för jag får göra det ena och det andra hela tiden men ingen förstår hur otroligt mycket jag kämpar för varje minsta grej .. och jag hatar när det inte blir som jag tänkt mig , när man fixat klart allting och sen berättar någon / visar det sig att den ska göra det ena och de andra, glömt av och de absolut värsta jag hatar att höra är :det kommer fler chanser. ingen förstår nog hur skarpt dom där orden tar på mig,vilka chanser? var? när..?
jag vet ingen annan människa som har en lika stark vilja som mig ( om inte danny,vill säga!) . och absolut ingen annan människa förstår hur jag verkligen känner i genom så många olika grejer. jag önskar att alla, eller iallafall någon bara för en dag kunde se saker genom mina ögon, känna mina känslor och iallfall försöka förstå hur det är att vara jag.
att vara jag är sjukt dåligt men samtidigt jättebra enligt mig. jag tror inte jag skulle vilja vara någon annan egentligen,trotts att det hade varigt mycket enklare men det är så här jag är. jag vet att folk kan störa sig på att jag alltid ska vara så "bestämd" i saker,och störa sig på att jag blir så ledsen när det inte blir som jag tänkt? och att folk tycker att jag är "överkänslig" för att allt känns förstört när mina chanser krossas? visst, det hade kanske varit bättre om jag inte var sån, om jag tog allt som de kommer fler chanser osv. det hade varigt bättre,men det är inte sån jag är.
jag är en sån människa som lever för dagen / och måste alltid ha datum bestämda om man blickar framåt. jag kan inte, gå omkring och hoppas på att någonting händer,när det inte finns något där? för mig känns det lika troligt som att hoppas att michael jackson uppstår, iallafall för sekunden, det finns inte så varför blicka på det ? alla säger att det är bra att vara sån som lever för dagen men varför känns det som om det bara är jag?
och nej,jag skrev inte detta p.g.a. en händelse, eller pågrund av någon annan människa. jag skrev de pågrund av mig själv,något som jag ofta tänker på faktiskt ..! så det är ingen annan som kan ta åt sig förutom jag,men undra om någon känner igen sig..finns de någon annan som mig ?!
jag vet ingen annan människa som har en lika stark vilja som mig ( om inte danny,vill säga!) . och absolut ingen annan människa förstår hur jag verkligen känner i genom så många olika grejer. jag önskar att alla, eller iallafall någon bara för en dag kunde se saker genom mina ögon, känna mina känslor och iallfall försöka förstå hur det är att vara jag.
att vara jag är sjukt dåligt men samtidigt jättebra enligt mig. jag tror inte jag skulle vilja vara någon annan egentligen,trotts att det hade varigt mycket enklare men det är så här jag är. jag vet att folk kan störa sig på att jag alltid ska vara så "bestämd" i saker,och störa sig på att jag blir så ledsen när det inte blir som jag tänkt? och att folk tycker att jag är "överkänslig" för att allt känns förstört när mina chanser krossas? visst, det hade kanske varit bättre om jag inte var sån, om jag tog allt som de kommer fler chanser osv. det hade varigt bättre,men det är inte sån jag är.
jag är en sån människa som lever för dagen / och måste alltid ha datum bestämda om man blickar framåt. jag kan inte, gå omkring och hoppas på att någonting händer,när det inte finns något där? för mig känns det lika troligt som att hoppas att michael jackson uppstår, iallafall för sekunden, det finns inte så varför blicka på det ? alla säger att det är bra att vara sån som lever för dagen men varför känns det som om det bara är jag?
och nej,jag skrev inte detta p.g.a. en händelse, eller pågrund av någon annan människa. jag skrev de pågrund av mig själv,något som jag ofta tänker på faktiskt ..! så det är ingen annan som kan ta åt sig förutom jag,men undra om någon känner igen sig..finns de någon annan som mig ?!
Kommentarer
Postat av: samilla
JAAAAAAAAAAAAAAG! sitter här hemma och försöker få kompisarna att förstå att vi ska till sthlm i sommar och inte "nångång i framtiden" jag har personer jag vill träffa och grejer jag vill göra,NU inte nångång i framtiden,det var så nära att jag skulle befinna mig i sthlm 23 maj men p.ga. askmolnet så blev det osäkert om man ens kunde flyga! jag sa till min kompis att vi beställer biljetter och så ser vi till att planet går!!! men sen fick hon inte åka längre :s så här sitter man hemma och drömmer om sitt liv som artist,programledare,08, stor bloggare!
(hoppas att du orkade läsa)
Postat av: saraaa
jag känner helt igen mig i det du skrev, verkligen!
riktigt bra skrivet också< 3
Trackback